”56:ans buss”
Samtalet: ”56:ans buss”
Offret: Gerd Forsberg, 65, Stockholm
Så gick busringningen till:
Dennis (Fredrik Lindström) ringer till det numera nerlagda bussgaraget i Hornsberg i Stockholm och säger att han fått en SL-buss i 30-årspresent av sina kompisar.
Det är 56:an mellan Stora Essingen och Hakberget, växelkassan är kvar och nu vill han bara kolla att ”allt gått rätt till” och att bussen inte är ”stulen eller nåt”.
Kvinnan som svarar tycks ta samtalet på allvar och i klippet hörs hur hon vänder sig till en kollega och frågar: ”Lennart, saknar du en buss? Det är växelkassa i och allting”. Uppringaren säger att kompisarna broderat chaufförsmössan med texten ”Dennis fyllbuss” och avslutar med att fråga om det är svårt att lägga i backen.
Kvinnan svarar: ”Nej, det är inte svårt, men du måste alltid gå via neutral.” Då ursäktar sig Dennis med att han måste åka till jobbet och lägger på.
Offrets egna ord:
Gerd Forsberg, i dag 66 år och nybliven pensionär, var kvinnan som tog emot samtalet. Hon berättar att Fredrik Lindström först hade ringt till SL:s växel men att telefonisterna till slut blev arga och kopplade ner honom direkt till bussgaragets expedition. Där jobbade hon som lite av varje, van att lösa det mesta på uppstuds.
– Det som inte framkommer i Hassan-klippet är hur han verkligen övertygade oss om att han hade 56:ans buss utanför sitt hem. Det var en lång harang som klipptes bort. Han uppgav bussens fyrsiffriga id-kod som står uppe på sidan och numret stämde med en av de allra nyaste bussarna som precis hade levererats från Volvo. Just den bussen gick bara på linje 56 och fanns dessutom inte i garaget när han ringde. Så de måste verkligen ha gjort sin research.
Vad sa din kollega Lennart som man hör att du pratar med i klippet?
– Han satt på andra sidan skrivbordet och pratade med trafikmästaren Anders. Till sist fick jag deras uppmärksamhet och de kunde på rak arm inte säga var bussen var. Vi trodde verkligen att den kunde vara borta. Fredrik Lindström sa till och med en exakt adress där den skulle stå och efter samtalet gick trafikmästaren ut till bilen för att åka och titta efter själv. Men vi hann stoppa honom när Lindström ringde tillbaka och avslöjade att det var en busringning.
– Jag tyckte faktiskt det var lite roligt redan då och jag har lyssnat många gånger på klippet efteråt. Som de hade klippt ihop det blev det väldigt bra. Jag svarade nog instinktivt på det där med hur man lägger i backen för jag tänkte att han får ju inte ha sönder den nya bussen. Jag är ju själv busschaufför i botten.
Så gick det sen:
Gerd Forsberg slutade på Hornsbergsgaraget 1999 och fortsatte till ett bemanningsbolag. Hon avslutade sitt yrkesliv på regeringskansliet som löneadministratör. När hon tackades av i samband med pensioneringen sommaren 2014 spelade hennes kollegor upp busringningen från SL-garaget.
– Chefen var väldigt försiktig och frågade tre gånger om det var okej. Jag tyckte bara att det var roligt.
Hur ofta blir du påmind om busringningen?
– Inte så ofta nu längre, men precis när den hade sänts hörde tanterna i växeln av sig och tyckte att det var oförskämt. Jag höll inte med dem riktigt. Jag tyckte det var kul och jag bjuder på att jag blev lurad. Egentligen anade jag ju att något var lurt eftersom jag aldrig fick en syl i vädret under samtalet, men man kunde ju inte veta säkert.