Samtalet: ”10 000 tyska bögar”
Offret: Carin Lembre (före detta Melin), 42
Så gick busringningen till:
Fredrik Lindström ringer upp organisationen ”Ja till Europa” och presenterar sig som Perry Martinsson från Tyresö.
Han vill ”orientera sig lite” inför folkomröstningen om EU-medlemskap och frågar Carin Melin (numera Lembre) om det är sant att det kan komma 10 000 tyska bögar till Sverige om vi går med i EU.
Carin Melin försöker slussa honom vidare till ett 020-nummer men Lindström ligger på och frågar om uppgiften är sann.
”Jag har aldrig hört det och det verkar bisarrt”, säger Carin Melin.
”Nej, vi kommer väl inte ta in några bögar”, svarar Lindström.
Carin Melin betonar att Sverige inte kommer att stå vid gränsen och kontrollera folks sexuella läggning.
”Så det kan mycket väl bli 30 000 tyska bögar?” frågar Lindström.
”I så fall kan det bli 100 000”, säger Melin.
”100 000? Det ska jag berätta för min polare, han verkar inte ha koll på det här”.
Efter mycket dividerande enas de om att 100 000 tyska bögar förmodligen är max.
”100 000, det tror jag är taket. Tack du. Tjena”, avslutar Melin samtalet.
Offrets egna ord:
– Jag var 21 och jobbade som receptionist i organisationen. Det innefattade att svara på alla inkommande samtal. Jag hade tidigare sommarjobbat och varit aktiv i kampanjen för ett ja till EU-medlemskap och tyckte det var roligt att jobba med en fråga som jag brann för. Ju närmare folkomröstningen vi kom, desto mer tryck blev det på telefonen. Många ringde och ville fråga saker eller diskutera. Vi kunde hänvisa till en telefonjour och försöke koppla så många som möjligt dit.
Berätta om busringningen?
– Jag minns det väldigt väl. Jag var van vid att det ringde folk som hade väldigt udda frågor. Det var inte konstigt. Men den här personen var särdeles udda. Jag tog mig för pannan och tänkte – nu gäller det att lotsa sig fram. Vi var två som arbetade i receptionen och min kollega satt och såg förundrad ut, han förstod att det här var en utmanande person.
Förstod du att det var en busringning?
– Nej. Jag gick hela dagen och var småirriterad över samtalet. Det var så knasigt. Sedan ringde de på eftermiddagen. De sa: ”Jag ringer från P3 Hassan”. ”Jaha, ska du lura mig”, svarade jag. ”Det har vi redan gjort”, sa de. Då fattade jag direkt.
– Jag hade lyssnat mycket på Hassan, jag tillhör ju Hassangenerationen. Vi satt ofta och lyssnade på skivorna och på radioprogrammet och tyckte att det var väldigt roligt.
Hur reagerade du när du förstod att du blivit lurad?
– Det finns två delar i det här. Att någon gör sig rolig på ens bekostnad är ingen rolig känsla. Samtidigt finns det en fin ton i Hassan, det är något man skrattar åt. Hela grejen är att det ska vara roligt. Men den där känslan att jag blev lurad, den sitter faktiskt kvar.
Blir du ofta påmind om det?
– Jag har aldrig berättat om det själv och tycker inte ens om att lyssna på det. Det är alltid problematiskt att höra sin egen röst. Men jag har fått otroligt mycket positiv feedback. Jag möter personer än i dag som säger: ”Va, är det du?” I nya sammanhang, till exempel middagar där det är nya personer med, kommer det upp. Någon kan säga: ”Jag fick höra, jag måste bara fråga, är det sant att det är du?” Senast hände det för en vecka sedan.
En bit in i samtalet verkar det som att du helt ger upp. Berätta!
– Jag hade ett uttalat mål som receptionist, att se till så att alla skulle bli väl bemötta och vara nöjda. Men efter ett tag kände jag att jag inte kom vidare, att jag var tvungen att avsluta. Jag insåg att jag fick släppa det och spela med på vad han sa lite grann.
– Men jag tror de försökte busringa en gång till, vid ett senare tillfälle i kampanjen. Jag har inga bevis och vet inte ens om det var Hassan-gänget. Men då var jag på min vakt.
Så gick det sen:
När svenska folket hade röstat ja till ett EU-medlemskap upplöstes ”Ja till Europa”.
– Jag har jobbat som pr-konsult i 15 år, i dag jobbar jag som rådgivare i affärsutveckling. Det kan vara för organisationer och företag som jag tycker är viktiga. Redan då jobbade jag med en fråga som jag brann för. Busringningen är förknippad med rätt mycket positivt. Det är en kul anekdot.